en äcklig/tråkig/jobbig/fruktansvärd/ond förkylning verkar inte vilja släppa mig för fem ynka öre. så det är ganska jobbigt ska jag säga er. säger bara länge leve otrivin.

vill bara säga att mina VÄNNER är guld/bäst/oövervinnerliga/underbara/otroliga/roliga/störda/lite fula men mest söta/min andra halva. och de ska jag säga er kompisar, att är man min andra halva då ska ni veta att närmare mig kan man inte komma. så alla deppiga ihop gipsade/ledsna/lämnade/småhuven/deprimerade, stå på er för ni är värda de bästa, inte alla småskit grejer som trycker ner er (ibland kan dem vara stora) men vi alla är idioter och dem knuffar vi undan med en klackspark. för vi är dom som förlorar men jublar ändå.

p.s fattar inte ni vilka ni är så bör ni tänka efter en gnutta.
ni som fattttar lämna en kommentar, i just löve you.