eftersom att jag är jävligt lack idag och alllt e pissigt så kan jag ju uttrycka mig lite mer, för jag har ändå inget annat för mig. för varje gång jag e på dåligt humör dyker mitt gamla fotbollslag upp i mitt huve, min gamla family ni vet.. som nu har en ny family.. men men o ni som läser o inte har ett skit med mitt gamla fotbollslag att göra och bara tycker att jag är jävligt töntig kan ju dra o pimpla. för jag blir så arg och ledsen jag blir verkligen de. för jag fattar inte vad som hände. jag gör inte de? vi sattt i ett rum, frågade varandra - ska vi vara ett lag nästa år? kämpa ha kul, vinna gohtia, vinna serien? alla fick en liten liten stund att tänka sen fick man räcka upp handen om man ville vara med, och alllllllllllllllllllllllllla räckte upp den jävla handen, asså just nu när jag skriver dunkar mitt hjärta så jävla fort, har ingen aning om varför. men aaa alla räckte upp handen o sa jag e på. men va hände? ni vann gothia, snackar om div.2 ni ska köpa våran bergsprängare som vi hade med bk södra, o vet ni? jag känner typ att jag inte vill gå med på de, jag vill inte inse att ni ska ha den va precis som förut, jag pallar inte de.  jag känner mig så jävla sviken. jag gör verkligen de, jag hatar de här, de va ju meningen att vi i vårat lag skulle vinna gothia o vara så jävla bra,  men jag fick helt plötslligt inte vara en del av de som var så jävla självklart. och jag är så åh, vet inte vad jag ska skriva. e bara ledsen så ledsen över att jag och några till inte är en del alls längre, bara skit som alla trampar på för vi e så dåliga. för er andra är de precis som förut.
för att för mig är fotboll jävligt kul, för jag kan spela igen, jag känner verkligen att jag kan de, men de suger så jävla hårt allt de här så jag tappar lusten direkt. fyfan.

det känns som att jag ältar de här hela tiden, och att ni alla får läsa om de hela tiden, och börjar tycka att de är jobbigt, men vafan ska jag göra då liksom. men men de e slut på de nu. skiterit. o de sägs att man ska va glad för tiden man fick, men jag är jävligt sur&arg.  hejdå

---

En tid som var absolut den bästa
att vi gav upp var det värsta
en tid med många härliga stunder
det var knappt tyst i fem sekunder

alltid dunder och brak
ett gäng med blicken högt och ryggen rak
sällan sura miner
kanske berodde på ett antal dumma blondiner
tjejer med stor matlust
spelade ingen roll om matchen gick i vinst eller förlust

tiotusen varv på stegen
en grej vi gjorde till vår egen
mycket var unikt
vårt lag var ingen annan likt
humorn var det nog inte många som förstod
kan tänka mig att vi som tröga framstod

måste bara säga till alla
att jag utan tvekan er bäst kalla
att man kunde ha så roligt
för mig är det egentligen inte troligt

att tänka på att det aldrig kommer igen kan få tårarna att strömma
älskar er alla och vill tacka för den tiden jag aldrig kommer glömma
felica karlsson.

asså jag kissar ner mig :S fatttaaaaaaaaaaaaaaaa